Jan Fridegård: "Offerrök". Roman . Svensk

Jan Fridegård: "Offerrök". Roman . Svensk

Svensk forfatter på svensk

Wahlström & Widstrand, 1979.

Innbundet. Smussomslag.

*** Fra Wikipedia:

Johan Fridolf Fridegård,[1] känd som Jan Fridegård, ursprungligen Johansson och i ungdomen kallad Fride Johansson, född 14 juni 1897 i Enköpings-Näs i Uppland, död 8 september 1968 i Uppsala, var en svensk författare. I den svenska litteraturen hör Fridegård till proletärförfattarna, närmare bestämt statarskolan.

Liv och diktning hör intimt ihop när det gäller Jan Fridegård. Hans föräldrar var statare och fadern arbetade som ladugårdsförman på herrgården Katrinedal inte långt från Enköping. Både morfar och farfar hade varit indelta soldater, något Jan Fridegård följde upp när han 18 år gammal tog värvning. Det blev tre hårda år som livdragon. Han anklagades bland annat för stöld och fick 1918 avtjäna straff på åtta månader i Långholmens centralfängelse, något som satte spår i Fridegård och senare skildras i den självbiografiska trilogin om huvudpersonen Lars Hård: Jag Lars Hård (1935), Tack för himlastegen (1936) och Barmhärtighet (1936). "Skamliga år i ständig tävlan att vara den råaste bland råa", skriver han där om dessa år.

Dessa böcker väckte stor och upprörd uppmärksamhet på sin tid för sin sexuella frispråkighet, grova uttryck och gav en felaktigt negativ bild av författaren själv, men sedan dess har dessa verk kommit att omvärderas och räknas till den svenska litteraturens moderna klassiker. Soldattillvaron beskrev han även i romanen Äran och hjältarna (1938). Efter frisläppandet provade han på flera olika yrken. Han var oftast pank och arbetslös. Enligt Fridegård själv sov han ibland i ett bilvrak på ett skrotupplag i utkanten av Stockholm.

Han hade skrivit artiklar för den revolutionära tidskriften Brand när han 1931 lyrikdebuterade med samlingen Den svarta lutan. Den första romanen En natt i juli utkom två år senare. Därefter kom romaner och noveller i en jämn ström fram till författarens död 1968. Innan genombrottet hade Fridegård under sju år endast tjänat 40 kronor på sin skrivning.

I trilogin om trälen Holme (Trägudars land, Gryningsfolket och Offerrök), 1940-1949, frångick Fridegård för första gången det självbiografiska temat och skildrade i stället händelser under vikingatiden. Det finns uppenbara paralleller till författarens samtid: klasskampsmotivet exemplifieras med Holmes kamp mot övermakten. Fridegård var en stor verklighetsskildrare men han lockades samtidigt av det övernaturliga.

Intresset gjorde avtryck bland annat i romanerna Torntuppen, (1941), Porten kallas trång (1952) och Sommarorgel, (1954); samtliga dessa romaner har tydliga inslag av mystik. I Den gåtfulla vägen (1963) dokumenterar han sitt esoteriska sökande och hur han övertygades om möjligheten till andekontakter vid seanser. I SVT-dokumentären Jan Fridegård - Ordkonstnären (2002) sägs det att Fridegård var spiritist och att han var övertygad om att han fått kontakt med sin döde far under en seans.

Fridegård hade redan från skolåldern ett starkt intresse för forntiden och särskilt vikingatiden . Han står som upptäckare av två runstenar, den ena i Roslags-Näsby i Täby, den andra i Åkerby[förtydliga] norr om Uppsala.

Fridegård medverkade själv som manusförfattare till filmatiseringarna av hans debutroman (En natt i juli), När ängarna blommar (1946) och Lars Hård-trilogin, Lars Hård (1948), samt till Selma Lagerlöf-filmatiseringen Herr Arnes penningar (1954).[4] År 1996 gjorde SVT filmen Torntuppen, baserad på de andliga böckerna Torntuppen och Porten kallas trång.

Under sin levnad flyttade Fridegård inom Uppland många gånger men sällan långt. Även om Håbo hittills har vårdat minnet av författaren bäst, gör både Täby och Vallentuna anspråk på åtminstone en del av Jan Fridegård. Åren i Vallentuna gjorde avtryck bland annat i romanen Torntuppen. Flera gatunamn i Vallentuna erinrar om författaren: Lars Hårds väg och Jan Fridegårds väg. I Täby bibliotek finns en informationstavla om Jan Fridegård. Han hyrde ett tag övervåningen på ett hus i runstenstäta Skålhamra och bodde även i Ensta. I Bålsta bär ortens gymnasieskola hans namn: Bildningscentrum Jan Fridegård. Vid Övergrans kyrka i Håbo finns ett museum tillägnat Jan Fridegårds minne.

Jan Fridegård gifte sig 1938 med Gudrun Nilsson (1914 1968) och de fick barnen Aase (född 1937) och Stefan (född 1942). Fridegårds föräldrar var lantarbetaren Johan Johansson From och Anna Lyster. Han är begravd på Gamla kyrkogården i Uppsala.

Jan Fridegårdsällskapet bildades 1993 i Enköping på initiativ av radioproducenten vid Radio Uppland, Hasse Eson. Sällskapets syfte är att sprida kännedom om och skapa intresse för Jan Fridegård, hans författarskap och samtida kulturströmningar. Sällskapets verksamhet skall även kunna omfatta annan litteratur.

** Bibliografi:

Den svarta lutan (1931)

En natt i juli (1933)

Jag Lars Hård (1935)

Barmhärtighet (1936)

Tack för himlastegen (1936)

Offer (1937)

Äran och hjältarna (1938)

Statister (1939)

Trägudars land (1940)

Torntuppen (1941)

Här är min hand (1942)

Gryningsfolket (1944)

Kvarnbudet (1944)

Fäderna:stenåldern (1947)

Johan From, Lars Hård och andra (1948)

Offerrök (1949)

Kvinnoträdet (1950)

Lars Hård går vidare (1951)

Johan Vallareman och andra sagor (1952)

Porten kallas trång (1952)

Vägen heter smal (1953)

Sommarorgel (1954)

Larsmässa (1955)

Lyktgubbarna (1955)

Flyttfåglarna (1956)

From och Hård (1956)

Arvtagarna (1957)

En bland eder (1958)

Muren (1959)

Svensk soldat (1959)

Soldathustrun (1960)

Mot öster - soldat! (1961)

Soldatens kärlek (1962)

Hemkomsten (1963)

Den gåtfulla vägen (1963)

På oxens horn (1964)

Lättingen (1965)

Noveller (1965)

Det kortaste strået (1966)

Tre stigar (1967)

** Postuma utgivningar:

Hallonflickan (1968)

Den blå dragonen. Självbiografiska berättelser (1971)

Ängslyckan och andra berättelser (1973)

** Filmmanus

1954 Herr Arnes penningar

1948 Lars Hård

1946 När ängarna blommar

** Priser och utmärkelser:

De Nios stora pris 1947

Litteraturfrämjandets stora pris 1967

Doblougska priset 1968

*** Fra min private samling. Overlevering kan avtales på Nøtterøy eller i Oslo sentrum (jeg er der av og til). Ved postforsendelse betaler kjøper porto.