J. Viktor Johansson: "Från Gutenbergbibeln till Gösta Berlings Saga". På svensk.

J. Viktor Johansson: "Från Gutenbergbibeln till Gösta Berlings Saga". På svensk.

Svensk forfatter på svensk

"Vandringar i Bibliotecha Qvarnforsiana."

Wahlström & Widstrand, 1952.

Godt illustrert, noe i farger.

Innbundet. God stand, 318 sider.

*** Fra Wikipedia

J. Viktor Johansson. Litteraturhistoriker, Bibliotekarie

Johansson, Johan Viktor, f 22 dec 1888 i Hammar, Ör, d 11 nov 1967 i Gbg, Örgryte. Föräldrar: inspektören Johan Gustaf J o Hilma Eleonora Carlström. Mogenhetsex vid h a l i Halmstad 15 juni 08, inskr vid GH ht 08, FK 31 maj 13, eo amanuens vid Gbgs stadsbibi 2 jan 15, amanuens där 12 jan 16, vid GH.s exp 29 sept 17 (vid seminariebibi 19 21), FL vid GH 15 febr 19, andre bibliotekarie vid Gbgs stadsbibi 27 febr 19, GH:s sekr 1 jan 22 30 juni 50, sekr vid Gbgs handelshögsk sept 23 aug 28, disp 28 maj 27, FD 31 maj 27, sekr i Fören för konst- o litt:hist 28 32, förest för Gbgs stadsbibhs utländska avd 28 37, förste bibi 11 juni 30 53, föreståndare för hand-skr:avd 32 53, led av styr för Oceanografiska inst 38 56, led av komm rör den med undervisn vid GH 40 49, sekr i sakk rör GH:s framtida ställn 47 48, led av Albatrosskomm 48 56. LWS 35 (sekr 38 64), LSkS 54.

** Biografi

Redan i början av gymnasietiden hade Viktor J:s litterära och bibliofila intressen kommit till uttryck. Det var därför ganska naturligt att han valde bibliotekariens yrke. Under hela sin yrkesverksamma tid var han knuten till dåvarande Gbgs stadsbibliotek (numera GUB). För det rutinmässiga biblioteksarbetet hyste han knappast någon entusiasm, men hans ovanliga kunskapsrikedom och mångsidiga lärdom var av allra största värde vid de litteraturundersökningar och andra forskningsuppgifter, som ofrånkomligen ingår i verksamheten vid ett stort vetenskapligt bibliotek. Speciellt inom bibliotekets handskriftsavdelning gjorde han synnerligen betydelsefulla insatser såsom vägledare för flera generationer av forskare.

Trots sin utpräglat intellektuella läggning och lärda inriktning ägde J i hög grad håg och fallenhet för administrativa arbetsuppgifter. Hans administrativa förmåga kom inte enbart biblioteket utan även andra kulturinrättningar i Gbg till godo, och därigenom erhöll han efter hand en verklig nyckelställning inom stadens kulturliv.

Synnerligen värdefulla insatser gjorde J inom WS, där han blev ledamot 1935 och tre år senare valdes till sekreterare, en post som han sedan innehade under nära 27 år. Utåt blev J:s sekreterargärning mest uppmärksammad genom de minnestal över avlidna sv ledamöter, som han traditionsenligt höll vid årshögtiderna. Inte mindre än 65 dylika minnestal författade han själv, och han vann expertisens erkännande som "en av Sveriges skickligaste akademiska levnads-och personskildrare".

Inom vidare kretsar blev J främst känd såsom en sällsynt kunnig boksamlare och bibliofil författare. Hans privata boksamling, som företrädesvis rymde sv litteratur inom facken bibliografi, litteraturhistoria och vitterhet, bestod omsider av c:a 6 500 volymer och mer än 2 000 småskrifter. Denna samling var med hänsyn både till urvalet och böckernas kondition en av de allra bästa i landet. Huvuddelen såldes efter J:s bortgång på auktion enligt hans egen uttryckliga önskan. Hans förnämliga Viktor Rydbergssamling donerades dock till GUB. J:s bok-samlande ledde småningom till ett bibliofilt författarskap av synnerligen hög valör. Hans böcker om böcker vann snart en ställning som klassiker på bibliofilins område.

J framhöll ofta själv det nära sambandet mellan sitt boksamlande och sin forskning. Hans vetenskapliga huvudfack var egentligen litteraturhistoria med poetik, och inom detta fack presterade han bl a ett par utmärkta Diderot-studier och landets första stora tidningsmonografi, Extra Posten 1792 1795 (1936). Att han efter hand huvudsakligen kom att ägna sig åt bibliografiska samt text- och presshistoriska undersökningar av mera begränsad räckvidd berodde nog väsentligen på att sådana undersökningar relativt lätt kunde bedrivas som ett slags hobbyverksamhet under de spridda stunder han disponerade för andra ändamål än "brödarbete".

Lugnt och stillsamt var J:s uppträdande. Lågmält och besinningsfullt uttryckte han sig. Men han var ingalunda menlös. När han engagerat sig för en sak, kunde han strida både kraftfullt och ihärdigt för sin åsikt. I vänners lag muntrade han gärna upp samvaron med skickligt turnerade anekdoter och väl avpassade citat, som låg lagrade i hans alldeles ovanligt goda minne.

J var en i hög grad särpräglad och självständig personlighet, inte utan påtagligt egocentriska drag. Som människotyp var han föga tidsenlig. För det moderna samhället med dess i många hänseenden materialistiska inriktning hade han inte mycket till övers.

*** Fra min private samling. Overlevering kan avtales på Nøtterøy eller i Oslo sentrum (jeg er der av og til). Ved postforsendelse betaler kjøper porto